KRÖNIKAN
Hösten -11

Musik istället för medicin?

För några år sedan blev jag musikterroriserad hos min frisör. När jag frågade om det gick att byta från reklamradions bröl och brak till något mer civiliserat, la hon genast på en CD med ännu värre innehåll. Jag bad henne då att stänga oljudet helt och hållet, sen berättade jag om en ny undersökning gjord i en stormarknad. Det hade framkommit att mjuk musik hade en lugnande effekt på i synnerhet äldre människor, men att dessa fick bråttom ut när musiken blev mer intensiv. Musikutbudet märktes inte minst på innehållet i kundvagnarna.

Få saker kan skapa otrivsel lika effektivt som fel musik, eller helt enkelt musik vid fel tillfälle. Men hur är det med musik som vi tycker om? Kan den rentav vara bra för hälsan - bättre än medicin? Mycket tyder faktiskt på det och idag använder man musik inom bland annat rehabilitering.

I ett samlat dokument om forskning inom kultur och hälsa från statens folkhälsoinstitut år 2005, nämner man musik som en av behandlingsmetoderna mot depression, trötthet och humörstörningar.

Andra studier visar att musikterapi kan få cancerpatienter att uppleva ökad kontroll, minska deras smärta samt lindra fysiska och psykiska besvär (Stuckey & Nobel, 2010). Likaså kan hjärnans läkning efter en stroke påskyndas med hjälp av musik (Theorell, 2010).

Högt blodtryck, sömnsvårigheter och smärta är andra problem som delvis kan botas av musik, enligt forskare vid Berklee College of Music. En färsk studie visar att rätt sorts musik aktiverar lyckliga minnesbilder varpå hjärtfrekvensen, andningen och – i förlängningen – blodtrycket sjunker.

Resultaten kring sömnen stämmer väl överens med en undersökning vid Tzu-Chi General Hospital i Taiwan gjord på ett sextiotal äldre personer som led av sömnsvårigheter. Enligt denna upplevde äldre personer som fick lyssna på mjuk pianomusik en trettiofemprocentig förbättring av sömnens längd och kvalitet.

Smärta, slutligen, kan inte helt motverkas av musik. The Journal of Advanced Nursing har dock publicerat resultatet av en undersökning som visar att artros-patienter som får lyssna på musik tjugo minuter per dag upplever betydligt mindre smärta än de patienter som bara sitter tysta.

All musik är naturligtvis inte bra för hälsan och olika personer kan reagera helt olika på ett och samma musikstycke. Trots detta finns det många belägg för att snabb musik får oss att äta snabbare, att lugn musik verkar just lugnande osv. Här följer en genomgång av olika musikstilar och hur de enligt forskarna påverkar sina lyssnare:

Klassisk musik har visat sig kunna sänka stressnivån även hos personer som vanliga fall föredrar en annan genre. Den kan också bidra till förbättrad verbal förmåga och sägs skapa en god miljö att tänka i. Vid en studie på nittio pojkar mellan sex och femton år i Hongkong, fann man att de som spelade i skolans stråkorkester var bättre på att lära sig nya ord än de som inte fick någon musikalisk utbildning. Den klassiska musiken kan också sänka hjärtfrekvensen och därigenom vara till viss hjälp när man vill motverka hjärtsjukdomar.

Hälsningar, Endre

(En kortversion av krönikan finns även publicerad på Hårologernas hemsida www.harologi.se)